Cykelmannen och erfarenhet av spansk sjukvård

Om man är arbetslös här i Spanien måste man varje år arbeta tre månader åt kommunen för att behålla arbetslöshetsersättningen. Tjejen på bilden håller på med evighetsarbetet att sopa sand från strandpromenaden. På bilden ser man även dimmoln som driver in från havet, vilket händer ibland. Då sjunker temperaturen snabbt ner till 15-16 gader och det känns fuktigt och kallt.
Men oftast är solen väldigt varm nu. Det är stor skillnad mellan sol och skugga. Fastän solen känns som en blåslampa är det "bara" dryga 20 i skuggan. Jag skulle inte vilja vara här på sommaren då temperaturen ofta ligger på mellan 40 och 45!

Lite sjungande och spelande hos Monica och Stig.

Då dök den här skäggige mannen upp. Han cyklade från sin hemort Göteborg på midsommardagen 2012 upp genom Sverige, ner genom Finland och de baltiska staterna och bor nu i ett tält vid stranden. Frånsett en vistelse en period i Sverige pga sjukdom har han inte varit hemma sedan dess. Hans vidare planer är att cykla runt Medelhavet via Turkiet och arabländerna.
Kerstin tyckte han skulle ha en fläta i skägget i stället för tofsen han hade. Sagt och gjort!
Googlar man på mad swede hittar man ett och annat om honom.

I onsdags cyklade Rune, Elvy och vi in till puerton för att äta lunch. I dag är det fars dag i Spanien och det är en röd dag och firas med pompa och ståt.

Tyvärr vill inte förkylningen ge med sig och dessutom har även Inga-Lis åkt dit med enorm hosta och heshet.
På bilden en spansk dundermedicin som många av svenskarna använder med gott resultat. På apoteket här i Bolnuevo får man inte köpa den utan läkarrecept, men i puerton gick det bra.
Samma sak med penicillin, på vissa apotek kan man köpa det utan recept på andra inte!

Här cyklar Lasse iväg på sin långa cykeltur. Han planerar att vara på väg i 10 år!

Yorkshireträff utanför husbilen - Yoki, Hulda och en fransos.

I söndags blev jag riktigt dålig och Stig och Åke skjutsade in mig till vårdcentralen i Mazarrón (som har öppet alla dar hela dygnet). Där gjordes det en del undersökningar och det slutade med en remiss till universitetssjukhuset i Cartagena. Samma dag! Stig och Åke skjutsade mig dit och höll mig sällskap hela tiden där. Underbart med såna vänner!
Det tog 6 timmar på sjukhuset med väntan, mängder av undersökningar, kontroller och röntgen. Till slut, klockan 9 på kvällen, kunde vi åka hem igen. Det visade sig att förutom förskylningen var det hjärtat som var det största problemet. Jag fick med recept på antibiotika och hjärtmedicin, så förhoppningsvis ska det bli bättre nu. Läkaren varnade mig att jag kunde reagera negativt på hjärtmedicinen, så det dröjer ytterligare en tid innan vi vågar åka vidare.
Och jag måste säga att även jag fått ett positivt intryck av spansk sjukvård. Väldigt noggranna undersökningar och bra läkare!

Paella, Marias och strandparty.

Den internationella kvnnodagen firade damerna även detta år på Oasis.

Dags för paellafest igen. Till höger om oss ett par tyskar och schweizare, annars var det bara svenskar vid vårt bord. Som vanligt bjöd campingen på förrätt, obegränsat med paella och vin, efterrätt, frukt, carajillo (kaffekask med spansk brandy) och cava för att skåla med personalen.

Den sedvanliga avtackningen av personalen.

Hemma i Sverige har vintern hittills varit ovanligt mild och snöfattig, men nu verkar det vara bakslag på gång. Även här är det en period med några grader lägre temperatur och en hel del molniga dagar.

Då och då cyklar vi in till puerton och då brukar vi äta lunch där. Denna gång omväxlade vi med en marockansk restaurang, som hade jättegod mat.

I fredags var det dags för sista spelningen med Bolnuevo Boyz. Avskedsföreställningen skedde på Marias som sig bör. Trots att många svenskar har åkt vidare blev restaurangen även denna gång fullbokad. Och som vanligt var stämningen på topp!
Klockan tolv small det av en champagnekork. Det visade sig nämligen att fiolspelaren Rune fyllde år!

I lördags hade svenskarna grillparty på stranden.

 Lite spelande blev det även nu.

Vi har aldrig blivit förkylda här nere tidigare, men nu grasserar en väldigt smittsam förkylning här som de flesta drabbats av. Och även Inga-Lis och jag åkte dit denna gång med hosta, halsont och orkeslöshet.

På söndagen bjöd vi några av våra vänner på avskedslunch hemma hos oss. Det blev jättetrevligt och lunchen varade fram till kvällen!
Vi vet inte riktigt när vi åker, mycket beror på när vi känner oss tillräckligt pigga för att ta itu med packande och åkande.
På grund av ett födelsedagsfirande uppe i Europa någonstans i mitten av april har vi skippat den långa omvägen genom Portugal denna vinter. Det kanske blir att vi åker den vägen ner till hösten.

En del åker, andra kommer

För några dagar sedan steg plötsligt temperaturen från 16 till 24 grader på bara några minuter!
Fast på måndag blev det kraftig blåst. Men det var så varmt att vi kunde spela boule i T-shirt trots blåsten.

I Bolnuevo finns en MC-klubb och i helgen var det en stor träff med massor av motorcyklar runt om i byn.

Det varma vädret fortsätter med 23-25 på eftermiddagen och ljumma kvällar med 17-20. Det gör att nu börjar mimosan sätta fart.

Vi har varit in på återbesök till veterinären, men Yoki var inte bra så det blev antibiotika en vecka till.
Men på tisdag cyklade jag (Inga-Lis var på utflykt med några damer till IKEA i Murcia) in igen och då blev han friskförklarad. Kostnaden totalt blev löjligt låg jämfört med Sverige.
Första besöket kostade ca 40 euro inklusive mediciner, andra behövde vi bara betala antibiotikan (3 euro) och sista undersökningen passade jag på att dessutom låta veterinären klippa klorna. Och det besöket ville de inte ha något betalt alls för.
Dessutom är veterinärerna här bättre än de vi haft att göra med i Sverige. Och vi slipper att krångla med tidsbeställningar.
Göran (han med Dexter) säger att veterinärerna här i Spanien har den mest krävande utbildningen i hela EU!

På bilden ovan skylten till min favorittandläkare, en fransos som talar fyra språk. Passade på att ta bilden när jag var i puerton med Yoki.

Utsikt mot berget i Bolnuevo.

I onsdags skulle vi äta lunch hos Maria, men då var det stängt där, Vi satte oss på en annan restaurang men då kom Maria promenerande och gick fram till oss och berättade att det varit så mycket jobb med bl.a. födelsedagar att hon tagit en ledig dag.

Ett gäng svenskar åkte vidare idag, men istället kom det andra. På bilden Eva och Hasse från Finland som är här på ett kort återbesök.

Liksom Arne och Els-Marie från Kvikkjokk (bor numera i Småland). Yoki blev glad att återse dem och Flisan igen. De har varit i Marocko i vinter och lovordade det landet.

På kvällen gick vi ut på "Tornet" och åt middag tillsammans med ett antal vänner och bekanta. Där stötte vi på Maria igen med sin man. De avslutade sin lediga dag med att själva få gå ut och äta på restaurang.