6 juni. Efter att ha varit hemma ett par dar åkte vi iväg med husbilen igen. Denna gång norrut. Först till äldsta dottern i Sundsvall där hon bor i ett charmigt hus med hunden Gimli. Han och vår Yoki är jämngamla och känt varann sedan de var valpar. Det blir alltid ett glatt återseende när de träffas.
Efter det besöket hälsade vi på Inga-Lis bror och svägerska i deras lantställe mellan Sundsvall och Matfors. Det är en musikalisk familj. På bilden Bosse med sin fiol och hans svärson Daniel. Även yngsta dottern Emma spelar fiol och kan titulera sig riksspelman.
10 juni. Sollefteå, där vi parkerade intill bron över till Hågestaön. Nu velade vi hit och dit om vi skulle åka ner mot Dalarna eller fortsätta norrut. Det som avgjorde det hela var två saker. Dels var det en spelmansstämma i Luleå och dels skulle det bli riktigt dåligt väder i nästan hela landet, utom längst uppe i norr.
I stället för att åka E4:an norrut valde vi att ta inlandsvägen, E45:an. Här är vi i Vilhelmina, där vi tog in på Kolgårdens camping. Här kan man parkera alldeles intill sjön.
I Sorsele hade vi fått tips om ett fint ställe vid Vindelälven att stanna på. Sista biten var en liten grusväg och när vi var nästan framme blev det stopp. Vägen var översvämmad! Det har tydligen varit så kraftig snösmältning att älven svämmade över.
Så det var bara att vända. Vi fortsatte vidare norrut längs E45:an. Nu var vägen riktigt trist med ändlösa myrar och skogspartier. En hel del renar var det längs vägen. Och inte hittade vi något fint ställe att stanna på heller. Till slut kom vi fram till Arvidsjaur, där vi parkerade vid Lappstaden, en samisk välbevarad kyrkstad.
Tidigt på morgonen blev vi väckta av en traktor som skyfflade ut en stor hög med grus på parkeringen! Sånt kan hända..
Så vi kom iväg rätt tidigt och körde direkt (frånsett ett lunchuppehåll i Älvsbyn) till Luleå Gammelstads kyrkstad, där spelmansstämman skulle vara.
Från Wikipedia:
"Kyrkstaden är landets största och bäst bevarade kyrkstad med 408 stugor uppdelade i 553 kammare."
Och är ett av UNESCO:s världsarv.
Det där med vädret stämde bra. Vi fick rapporter hemifrån om kraftiga regn, men här i Luleå var det soligt och varmt, nästan i varmaste laget.
Kyrkan är från 1400-talet.
Och runt kyrkan breder kyrkstan ut sig.
En gång i tiden var Gammelstaden det egentliga Luleå. Men pga landhöjningen försvann hamnarna så man byggde en ny stad närmare kusten, det som nu är Luleå.
På lördagen kom Inga-Lis svägerska och hennes syster hit. Inte så mycket för spelmansstämman utan för att de äger en av kyrkstugorna här. (Fast på bilden är det inte systern utan Inga-Lis).
Under spelmansstämman hade man en del marknadsstånd, bl.a. med vackra hembygdsdräkter. Och faktiskt till rimliga priser! Tyvärr var det ideliga uppträdanden med förstärkare från scenen mitt i området. Det gjorde att av buskspelet blev det väldigt lite. Och det är ju för det, som i alla fall jag åker på spelmansstämmor.
Redan på eftermiddagen lämnade vi stämman, lite besvikna, och åkte hemåt igen. Men det blev inte så långt den dan, utan vi stannade i Jävre, några mil söder om Piteå. Det är ett fint litet ställe med en fin ställplats vid havet.
Innan vi kom hem passade vi på att hälsa på våra tidigare grannar i Veda, Dagny och Lennart. Och det blev, som vanligt, en trevlig samvaro.
