fredag, mars 27, 2015

Peñíscola 2

Vi har hört att i San Lúcar är det numera gratis wifi i hela staden. men även här har det hänt liknande. I alla fall längs den långa strandpromenaden.
 I dag (fredag) blev det en promenad till gamla stan. Högre upp är det så branta gator och trappor att det var med nöd och näppe mina ben klarade av det.
En bit nedanför gamla stan ligger "pensionista", där vi åt lunch. Det fanns bara ett bord kvar och det stod i solen. Trots att det "bara" var 23 grader i skuggan blev det så hett, att när det blev ett bord ledigt inne i skuggan flyttade vi direkt.
Alldeles intill ligger en stor parkering dit man flyttat måndagsmarknaden, som tidigare varit vid parkområdet vid Consum.
Utsikt från framrutan på vår bil.
Tjeckerna har hunnit en bit längre på sin sandskulptur.
På campingen finns ett litet mandelträd, som vi inte sett förut. I ett (svenskt) frågesportprogram var frågan vilken färg mandelträdets blommor har. Den tillfrågade svarade röd. Fel sa frågeställaren - de är vita. Det finns säkert vita varianter, men den färg vi förknippar med mandelblom är vackert rosa.

Det har redan börjat strömma in spanjorer på campingen med husbilar och husvagnar. Många bor även i bungalows. Hemma är det mest äldre som har husbil, men här är det unga barnfamiljer. Så nu det är gott om småbarn här helt plötsligt. Och efter strandpromenaden är det massor av folk. Många har tydligen tagit ut extra ledighet för att få en riktig långhelg.
Eva och Hasse kom och hälsade på i söndags. De står på ställplatsen La Volta och tänker bli kvar där över påsken.
Även Yoki blev glad över deras besök. Mest över att återse hundkompisen Adam..

Las Fallas slutade förra helgen, men trots det har det smullit då och då så skotträdde Yoki har haft en jobbig tid. Dessutom har det gått förbi ett par parader på gatan intill vid fyratiden på morgonen med trummor och trumpeter. Det var naturligtvis ett jäkla liv, men vi somnade om igen. Nästa störande moment var morgonpigga spanska ungar som sparkade boll utanför husbilen.
Och nu blir det bara värre och värre ju fler påskfirande spanjorer som anländer.
Men i morgon tisdag så åker vi mot norra Spanien och Zaragoza för sista stoppet i Spanien.
Helt plötsligt knackade Rune (fiolspelaren i Bolnuevo Boyz) och Elvy på. De hade hört av Eva och Hasse att vi var här och cyklat hit från La Volta för att hälsa på. De blev naturligtvis ett kärt återseende.
Sedan gick vi in till centrum för att äta en sista middag här i Peñíscola. Längs strandpromenaden var det mycket folk i rörelse.
Inga-Lis åt lammkotletter och jag fabada, en asturisk gryta med stora vita bönor, olika sorters korvar och fläsk. Jag har ätit den en gång tidigare uppe i Luarca.
Det var massor av firande spanjorer på stan - småbarn, ungdomar, föräldrar, mor- och farföräldrar samt en grupp utvecklingsstörda. Berusade ungdomsgäng, som är så vanliga i Sverige, lyste med sin frånvaro. Som vanligt här nere.
Nu verkar tjeckernas sandskulptur vara klar.

lördag, mars 21, 2015

Peñíscola 1

På vägen mot Peñíscola kom det lite regnstänk, tillräckligt för att vägen skulle vara fuktig. De stora mängder långtradare, som tar gratisvägen, gjorde att det ideligen sprutade vatten och vattenånga. Vi beslöt att ta betalvägen i stället. Där var det inte många långtradare så det blev en behaglig resa.
När vi kom fram till Peñíscola regnade det för fullt.
Här verkar det varit ett rejält oväder. Stora mängder sjögräs låg uppspolat ända mot gatan. Det har vi inte sett förr.
Det var inte många platser kvar på Edens camping, men vi fick en bra (rymlig) plats närmast fotbollsplanen. Då upptäckte vi att Ingvar och Jenny (vilka vi träffat senast i Santa Pola) stod två platser bort. När vi gick för att handla hos "tanten på hörnet" bultade det på fönstret på campingens restaurang. Och där var Valle och Anita, gamla bekanta från Bolnuevo!
Och under en campingrunda upptäckte vi fler gamla bekanta här.
Så här har vi aldrig sett medelhavet förut. Såg ut som lervälling. Förklaringen kan vara floden Ebro, som rinner ut i havet en lite bit norrut. Det har varit stora översvämningar i norra Spanien och antagligen har floden fört med sig mängder av slam hit.
I tisdags åt vi middag tillsammans med Jenny och Ingvar vilka skulle åka nästa dag. Ett par bekanta till dem (Aina och Mats från Lundsbrunn) hängde också på (till höger på bilden).
Dagen efter fick vi se solen igen efter en veckas frånvaro. Tidigare har vi aldrig upplevt dåligt väder mer än två dagar i sträck under de fem vintrar vi varit här nere. Denna gången har det regnat en hel del, särskilt under ett par dar kom det flera kraftiga regnskurar. Förra våren hade vi en enda regndag från januari tills vi lämnade Spanien i april.
Men nu var som sagt solen tillbaks igen, men i stället var det kraftig blåst. På bilden ovan har en palm blåst omkull vid poolen och krossat ett solskydd. Och efter strandpromenaden hade flera gatlyktor blåst ned från lyktstolparna.
Jenny och Ingvar hade tänkt köra 48 mil idag för att komma en bit in i Frankrike. Undrar om de orkar det i den här blåsten.
Många lämnade campingen idag så det såg riktigt ödsligt ut tills en stort gäng holländare kom, antagligen en eskaderkörning.
Peñíscola har, åtminstone tidigare, varit som ett andra hem för oss. Så vi har beslutat att stanna en vecka till. Men innan påsk ska vi vara härifrån för då väller det in festsugna spanjorer och priserna höjs kraftigt. Påsken är nämligen spanjorernas största högtid.
Det är nyttigt att titta på vädret i Sverige emellanåt så att vi inte har för bråttom hem..
De tjeckiska sandkonstnärerna är tillbaks igen och har påbörjat en sandskulptur. Det bruna bältet av lervatten som nyss sträckte sig nästan ända ut till horisonten har minskat rejält och medelhavet börjar få tillbaks sin smaragdgröna färg.

torsdag, mars 19, 2015

Oliva och Bétera (Valencia)

Från Jávea fortsatte vi till Oliva. Tyvärr fortsätter det vara grått och blåsigt och skvittrar lite regn emellanåt. Under natten blev det ett rejält åskväder med kraftiga regnskurar.
Campingen verkar trevlig och ligger alldeles vid stranden. Men det har man inte så stor glädje av i det här vädret. Vi stannade ett par dar, men vädret var oförändrat.
Vi hade telefonkontakt med Lasse och Inger från Härnösand och de var i Albir, men skulle fortsätta norrut. Vi beslöt att träffas på ställplatsen i Bétera, någon mil från Valencia.
Bredvid deras stora buss känns vår bil plötsligt väldigt liten..
Knytkalas hemma hos dem.
Jag skrev tidigare att Yoki inte har någon hundkompis på hemmaplan, men det stämmer ju inte. Deras hund Hasse och Yoki är riktigt goda vänner!
De stannade kvar en dag till för att åka upp genom Spanien och över Zaragoza, samma väg vi åkte hemåt i fjol.
Vi har varit här ett par gånger förut så vi nöjde oss med en övernattning för att sedan följa kusten upp till Peñíscola.

tisdag, mars 17, 2015

Benidorm och Jávea

Resan till Benidorm gick utan problem. Först hade vi tänkt åka till en rätt dyr camping nära centrum, men vi ångrade oss och ändrade rutten till en betydligt billigare ACSI-camping. (Folk påstår att de ligger så långt ifrån centrum). Vi hade precis hunnit hit då gamla bekanta från Bolnuevo dök upp, nämligen systrarna Mary och Lisa med sina respektive Affe och Jan (spelemän i Bolnuevo Boyz).
Under en liten promenad utanför campingen upptäckte vi att en av de dyra campingarna är nästan granne med vår - bara ett par hundra meter härifrån!
Dessutom är det gratis wifi här, något som är ovanligt på campingar.
Stan är inte precis vacker med sina mängder med skyskrapor. Men det är inte för stadens skönhet man kommer hit utan för folkvimlet och hålligånget. Från campingen ner till strandpromenaden är gatan kantad av restauranger, barer och diskotek.
Det vimlar av handikappade här kan man tro. Men så är det naturligtvis inte, utan det är väldigt populärt att hyra handikappfordon här. Och det är rätt smart, man tar sig fram överallt. Även på trottoarer och gågator.



Igår kväll var det ett väldigt fyrverkeri. Eftersom Benidorm tillhör Valenciaregionen firar man Fallasfestivalen även här med jättelika skulpturer som bara finns den här veckan.


Efter Benorm åkte vi till Jávea för att hälsa på Vivianne som hjälpte oss så mycket i samband med Inga-Lis mors bortgång för några år sedan. Här står vi parkerade vid hennes hus med berget Montgó i bakgraunden.
Montgó är ett av de vackraste berg vi vet.
På bergssluttningen där Vivianne har sitt hus är det närmast tropiskt klimat och man förstår att t.ex. Hibiscus och Bouganvilla trivs här.
 Middag hemma hos Vivianne. Mannen bredvid Vivianne är Simo från Marocko, som bott hos henne ett par år. Han pratar arabiska, franska och spanska. Konversationen under kvällen var på spanska eftersom Vivanne behärskar det språket. Naturligtvis uppskattades hennes översättande eftersom vår spanska är väldigt begränsad.
Vivianne och Yoki som fann sig alltmer tillrätta i huset och framför allt soffan..
Tyvärr håller det svala vädret i sig och enligt väder prognosen ska det bli ännu värre framöver med regn och blåst. Så vintern vägrar ge med sig detta år.

onsdag, mars 11, 2015

Santa Pola

Jag ringde upp Ingvar (från Timrå) för att höra om han och Jenny var kvar i Santa Pola, där de tillbringat vintern. Jodå, så vi beslöt att åka den 1½ milen för att hälsa på.
Det fanns en ledig plats i närheten av dem. Den vänlige campingvärden hjälpte oss att baxa in bilen på den trånga platsen. Campingen är 50 år gammal och mest gjord för små husvagnar, så det är inte alltid så lätt att komma in på alla platser.
Här i hamnen stod vi med vår husbil på vår första vinterresa 2010. Då var här en grusparkering där många husbilar brukade stå. Nu är här en fin strandpromenad med många restauranger. Men nu kan man inte stå här över natten.
Liksom andra spanska (och portugisiska) hamnar vimlar det av fisk. Flera av båtarna här har SCA-logo och gör reklam för kappseglingstävlingen Volvo Ocean Race.
Ytterligare vårtecken - solparasoller och solstolar börjar växa upp på stranden.
En liten paus på torget medan Ingvar handlade lite på apoteket.
Pinchos i hamnen. Det är ett slags tapas på små bröd. I Baskien heter det pinxos och där är det ett slags jättegoda tapas (utan bröd).
Mera vårtecken. Den vackra succulenten kattklon börjar blomma. Fast det känns väldigt sent. I Portugel började både mimosan och kattklon blomma redan i januari.
Utsikt från campingen mot Santa Pola. Man ser ett par av de många saltsjöar (salinas) som finns här, där man utvinner havssalt. Här trivs flamingos och den lilla räka som ger flamingon dess röda färg.
Ordet flamenco betyder just flamingo.
Flamingos.
Vid den här salinan finns Saltets museum.
I Bolnuevo har Inger och Ronny samt Anitha tagit årets första bad i Medelhavet. Filmsnutt på Nizzes blogg: Årets första bad
Vädret har varit bra sista tiden förutom lördagen, den sista dagen i Santa Pola. Då var det regn mitt på dagen samt kallt, bara 12-13 grader. Så vintern gör sig påmind emellanåt fortfarande.
På lördagarna kommer pizzavagnen till campingen, fullt utrustad med bl.a. en vedeldad stenugn!
Men vi beslöt att gå på den närbelägna kinawoken i stället för att äta en avskedsmiddag med Jenny och Ingvar.
Imorgon åker vi de dryga sju milen till Benidorm. Inga långa dagsetapper precis..

måndag, mars 09, 2015

San Fulgencio

På måndagen åkte vi de 12 milen till argentinarens ställplats i San Fulgencio några mil innan Alicante. Ställplatsen är perfekt om man vill bunkra. Här finns Mercadona och Lidl vilka har mest spanska varor och den engelska stora affären Iceland som har mycket engelska och indiska matvaror. Dessutom finns en stor kinesbazar. Men omgivningarna är trista med ett köpcentrum där ännu fler butiker är nedlagda än när vi var här sist för två år sedan.
Här var fyra svenska bilar varav vi kände två! Först Benny och Eva, vilka vi lärde känna på vår första vinterresa. Sedan upptäckte vi att Inger och Ingemar också var här!



Det blev lite småpratande i vår husbil över ett glas vin på kvällen.
De skulle åka vidare nästa dag, först till en stor marknad i närheten och sedan vidare upp till Valencia.
Tisdag. Det har varit lite svalare än normalt sista tiden, särskilt på natten och på morgonen. Men att våren går framåt blir det fler och fler tecken på. Nu börjar mimosan blomma!
Liksom andra vackra blommor. Och det är i alla fall över 20 grader i skuggan på dagarna, en rätt behaglig temperatur.
Döm om vår förvåning när Eva plötsligt dök upp på ställplatsen med sin hund Adam!
Vi bjöd naturligtvis över våra finska vänner över på kaffe. Det blev en hel del pratande om våra olika upplevelser. Yoki blev naturligtvis glad att återse Adam igen. Han har alla sina hundkompisar här nere, hemma har han ingen.
På kvällen blev vi inbjudna till Eva och Hasse för en stunds trevlig samvaro.
Imorgon åker vi vidare igen.