onsdag, augusti 30, 2017

Lyskväll m.m.

I Bergsjö finns många gamla fina trähus.Tyvärr är en del i stort behov av målning och annan uppfräschning. Ett sådant exempel var det gamla järnvägshotellet från tiden då det fanns en järnväg mellan Bergsjö och Hudiksvall. Väldigt glädjande är att nu har man äntligen gjort något åt saken och nu står åter järnvägshotellet i sin forna glans!
26/8. Sista lördagen i Augusti är det dags för lyskväll eller stugsista, som man också kallar det. Vi kom överens med Dagny och Lennart att åka ner till Trollharen mellan Vallvik och Axmar bruk.
Nu tänder man mängder med marschaller längs kusten, men att fota i mörkret utan stativ visade sig omöjligt. Fast det blev ju ett kul mönster av rörelseoskärpan.. Gästriklands kust är lika stenig som Hälsingekusten, men svanarna verkar trivas med det.
Nästa dag åkte vi vidare ner till Högbo Bruk där vi parkerade vi den lilla sjön. På andra sidan rykte det från en kolmila.
 Nu var det nämligen Högbodagen med olika aktiviteter, som mängder med loppis.
 Dessutom matmarknader, där vi passade på att köpa hälsingeostkaka (från Forsa) samt hjortronsylt från Hälsingesylt i Gnarp. En gudomlig kombination!!
 En annan attraktion var uppvisning av vallhund med sin fårflock.
Efter Högbo Bruk åkte Lennart och Dagny hemåt igen för födelsedagsfirande, medan vi fortsatte ner till Dalarna. Vi stannade vid Falu koppargruva. Tidigare parkerade vi gratis här, men nu har campingen i Falun gjort en ställplats här, som kostar en rejäl slant med lite service (toaletter, vattenpåfyllning). Det är i alla fall mer sympatiskt än de campingar som motarbetar ställplatser och med t.ex. förbudsskyltar försöker tvinga in husbilar på deras campingar.
Enligt sägnen hittades gruvfyndigheten av en get som bökade i marken och märkliga stenar dök upp.
Det är en fascinerande plats och den drygt två kilometer långa promenaden runt gruvan innehåller mycket intressant att titta på. Men inte heller denna gång fick vi se någon berguv..
Så tänkte vi testa ett nytt ställe - Kulåra på Sollerön. När vi kom dit konstaterade vi att visst var det ett fint ställe. Men tyvärr blåste det rejält och precis rakt in från Siljan.
Så vi åkte genom Mora och på andra sidan sjön - till Nusnäs. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Denna gång var det betydligt färre husbilar här och vi kunde parkera vid ångbåtsbryggan med Siljan alldeles framför vindrutan.
Enligt prognosen skulle det regna nu (och rätt mycket också), men som vanligt såg vi hur det regnade runt omkring. Men här, vid Siljan, kom det inte en droppe.
Nästa dag sken solen från en klarblå himmel och det blev en skön förmiddagspromenad. Falu rödfärg är naturligtvis populärt på stugor och sjöbodar. Även den här segelbåten har målats men samma kulör.
30/8. På väg hemåt passerade vi Bingsjö där vi stannade för att handla lite. En halvmil härifrån ligger Dalstuga. "Vägen till Dalstuga" är en ofta spelad spelmanslåt och jag var nyfiken på att testa den vägen.
Så här låter den med Bingsjöspelmännen "Tängerpojkarna": Vägen till Dalstuga
Till större delen var det grusväg, så den var inte mycket att hurra för. Men när vi kom fram blev det en positivt överraskning - ett nytt smultronställe!! Vid en sjö låg en liten camping vackert belägen och vi beslöt att stanna kvar här. Det varma och soliga vädret inbjöd naturligtvis till grillning..
Efter middagen kunde vi njuta av en vacker skymning innan kvällen, som så oftast, avslutades med lite TV-tittande. Här fungerade bara SVT-kanalerna, men det räckte gott.

Nästa dag åkte vi hem för blomvattning och slutföra behandlingen av tanden jag hade problem med tidigare.  Under hemresan hade vi regn större delen av vägen.

torsdag, augusti 17, 2017

Rafnastämman

Rafnastämman i Ramsele är Norrlands största spelmansstämma och definitivt den trevligaste vi varit på. Och att åka dit är naturligtvis ett måste! Rafnasil är det fornnordiska namnet och betyder Korpselet.
Men vi började med en sväng genom Jämtland. I Ytterhogdal stannade vi på en ställplats vid Hoan. Tyvärr var inte vädret det bästa.
 Här finns en del småföretag, bl.a. mosshandlare!
Nästa dag åkte vi till ställplatsen i Svenstavik, som har all tänkbar service inklusive el. Vi handlade och passade på att fylla vatten, men vi stannade inte kvar här eftersom det skulle bli för långt till Ramsele nästa dag.
Vi åkte genom en hel del regn till Östersund där vi stannade vid Storsjön. Men vi insåg snart att den kraftiga blåsten gjorde det till en oangenäm vistelse denna gång. Vi fortsatte en bit till och åkte in på en liten camping i Lit.
Campingen var trevlig med naturkänsla och här kan man paddla kanot i Hårkan vilket naturligtvis lockar en hel del tyskar hit. Och nu är vädret bättre.
På torsdag den 17 augusti kommer vi till Ramsele och då var vädret riktigt bra.
Även fredagen började hyfsat och ett gäng Hälsingespelmän satt utanför affären i centrum och underhöll de som kom och handlade.

Klockan tre var det dags för den högtidliga invigningen i kyrkan

Det var uppträdanden av många duktiga musiker, bl.a. den här unga killen som haft Inga-Lis som dagisfröken i Älandsbro!!
När det var klart med kyrkinvigningen började regnet. Och det fortsatte resten av helgen.
Så mycket regn har vi inte haft någon gång under de 15 år vi varit här!
Tur att det finns många lokaler under tak här, så det blev mycket spelande i alla fall!

Hemresan gick via Sundsvall där vi stannade hos äldsta dottern där vi blev bjudna på en god trerättersmiddag.

lördag, augusti 12, 2017

Maggan hälsar på

När vi är hemma i lägenheten gör vi ofta utflykter med personbilen till den vackra Hälsingekusten.

När vi åkte första gången med husbilen till Spanien (år 2010) blev vi bekanta med Anders och Maggan från Lidköping. De hade husvagn och tog oss med på bilturer med personbilen, bl.a. upp i de spanska bergen.
Senare bytte de husvagnen mot en husbil. Anders dog tyvärr något år senare men Maggan har kvar husbilen och hälsar på oss ibland, som nu den 12 augusti. Här är vi promenad med våra hundar längs Sörfjärdens strand.
 Yoki och taxen Loke är väldigt goda vänner.

Vi åkte även en tur till Mellanfjärden, där vi alltid lade till på väg till eller från Stockholms skärgård med segelbåten vi hade på den tiden. Då var det alltid massor med båtar i hamnen, men nu för tiden är det betydligt ödsligare här vid bryggan. Båtintresset har helt klart minskat rejält.

Och eldstaden som vi brukade grilla på har vuxit igen..

onsdag, augusti 09, 2017

Bergsjödagen med mera


5:e augusti. Så var det dags för den årliga Bergsjödagen. Det blir alltmer mindre aktiviteter, tyvärr. Ingenting på parken i år, färre marknadsstånd och t.o.m. färre personer på Bergsjöparaden. Dessutom gråmulet och lite regnstänk. Undrar hur det blir nästa år..
Dagen efter åkte vi till Veda, våra tidigare hemtrakter, för att hälsa på våra vänner Lennart och Dagny. Vi blev bjudna på en god middag och nästa dag hängde de med oss till Norrfällsviken. Där blev det grillning och efterrättsmeloner vid stranden.
En nyfiken fiskmås hoppades på en smakbit. Rakt ut från stranden ligger Mjältön, Sveriges högsta ö.
Nästa dag blev det en lite längre promenad, något som Yoki uppskattar - särskilt längs sandstränder.
Fågelreservatet Gnäggen på bilden till höger.
 På fiskerestaurangen Fiskafänget köpte vi lite av havets läckerheter - vi blev alltså kvar här en dag till. T.h. Lennart i brödrostartagen.
Sedan skildes våra vägar. Dagny och Lennart till en födelsedagsuppvaktning och vi vände söderut igen. Det var meningen att vi skulle åka lite längre norrut, men väderprognosen gjorde att vi ändrade oss. Vi åkte genom regn, men vid Sundsvall upphörde det och vi svängde ut till Löran. På natten hade vi regn som smattrade rejält på husbilstaket, men nästa dag sken solen och det var riktigt varmt.
Vi gick den sedvanliga promenaden till sandstranden strax innan Telefonviken. Den har fått sitt namn efter att man lagt ut en telekabel härifrån till Brämön. Man satte t.o.m. upp en telefonkiosk åt ortsbefolkningen! Numera är det bara två par åretruntboende här.
Efter den 2,5 km långa vandringsleden växer bl.a. mängder av pors och havtorn (fast med väldigt lite bär).
På den här klippan, med Brämön i bakgrunden, satt ett gäng skarvar.
Löruddens kapell låg en gång vid havet, men p.g.a. landhöjningen numera inne i skogen. Där finns en grav för två sjömän som, enligt sägnen, spolats upp på land här i närheten.