tisdag, april 19, 2016

Forna Östtyskland

Här passerar vi gränsen till fd Östtyskland. På många ställen märkar man inte den tidigare gränsen, men här står vakttornet kvar som ett monument över en epok i Tysklands historia. Numera är det en tankstation här.
Efter att vi skulle till en plats ångrade vi oss när vi kom allt högre upp i bergen med vägar så smala att det var problem vid möten. Så vi åkte neråt igen och tog autobahn ett tag. Vi åkte genom flera tunnlar varav den längsta var över 7 km! Efter ytterligare någon flopp (där ställplatsen var stängd) kom vi så till ett ställe en bit från Erfurt.
Kommunisttidens grå hyreskaserner står kvar - man känner sig riktigt hemma.. Men långt ifrån alla är grå längre. Många riktigt frossar i pastellfärger!
18 april. Vi kommer till Wernigerode. Vi har sett städer i fd Östtyskland där den gamla bebyggelsen rivits och ersatts av moderna kontor etc. Wernigerode är inte ett sådant ställe, en väldigt fin stad!
Vi har sett många hus i den här delen av Tyskland som är klädda med skiffer i fiskfjällsmönster endera på husväggarna eller på taken, som på bilden uppe t.h.

När vi skulle åka iväg från Wernigerode så startade inte bilen!
En hjälpsam man kom och med startkablar kom den igång. Vi vände söderut igen till en Fiatverksstad. Den fanns naturligtvis inte kvar. Vi försökte med en annan verkstad, men de hade inte sådana batterier utan sa att vi skulle åka till en husvagnsfirma ytterligare några mil söderut, till Harzgerode.
Väl framme så skakade de på huvudet - några batterier hade de inte.
Men fick tips om ett ställe alldeles i närheten. Jodå, han hade rätt batteri så vi köpte ett. Men han kunde inte montera det, utan vi fick tips om en verkstad i närheten. Vi åkte dit - och bingo!!
Innehavaren visade sig vara en väldigt trevlig man som själv hade husbil och åkt runt mycket i Sverige, bl.a. för att tävla i enduro.
De gillar Sverige så mycket att hans son t.o.m lärt sig en del svenska!
Vi fick inte betala för verkstadsbesöket, utan fick i stället en flaska vin från deras 20-års jubileum!!
Vi vände åter norrut igen. Naturen är väldigt omväxlande, bergsmassiv med serpentinkurvor och åkermark med lysande gula rapsfält. Förra gången vi var i fd Östtyskland (för många år sedan) såg mycket grått och förfallet ut. Nu har vi sett många vackra platser. så återföreningen med övriga Tyskland verkar ha blivit ett riktigt lyft!
Vi stannade denna gång en bit utanför Ilsenburg. Ställplatsen var stor och fin, men trots det stod vi för första gången ensamma.

2 kommentarer:

FREEDOMtravel sa...

Idag är det nästan svårt att förstå att gränsen en gång var stängd. Men jag såg faktiskt vakterna patrullera på muren med k-pistar när jag var i Västtyskland med mina föräldrar i 10-årsåldern. Och å andra sidan kommer det kanske andra gränsmurar i framtiden...

Håkan och Inga-Lis sa...

Ja, risken finns nog. Men än så länge är det öppna gränser i många länder i Europa.