Bjuråkersstämman, Dalarna och Engmans Kapell

17 juli. Inte kunde vi stanna i lägenheten mer än ett par dar. Särskilt inte i det här fina vädret. Och så var det ju dags för Bjuråkersstämman.
Men först åkte vi till Galtström. Där hade man fixat till ställplatsen riktigt bra, reparerat den trasiga kajen och tagit bort det fula plåtskjulet. Tyvärr rullade det in tjock dimma från havet och det blev grått och råkallt på aftonen.

Spelkompisar på Bjuråkersstäman. Men tyvärr blir det färre och färre spelmän. Flera som vi kände har gått bort och den här gången var det inga problem med husbilen, det fanns många tomma platser. Och återväxten är dålig bland ungdomarna, så det är nog bara en tidsfråga innan stämmorna minskar markant.

Efter ett par dagar åkte vi till Växbo Bruk, Hälsinglands (Sveriges?) lincentrum. Det är ett fint ställe med mycket att titta på. Men nu börjar värmen bli besvärande.

Vi valde att inte fortsätta till Dalarna just nu, för där var det en front med regn. Vi åkte till Skog (Stråtjära) en bit sydväst om Söderhamn, en fin och billig liten naturcamping med ett sommarcafe/kiosk. Här skulle regnet passera i natt och det stämde bra.

Carl Larssongården i Sundborn

Även omgivningarna är vackra med en blomsterprydd liten park vid den här dammen.

Här är t.o.m brevlådorna i gammal dalastil.

23 juli. Ångbåtsbryggan i Nusnäs, ett av måsteställena i Dalarna. Den här gången hade vi tur. Trots alla dessa mängder av husbilar som är ute och åker fick vi en plats på första parkett på Ångbåtsbryggan och kunde än en gång få njuta av solnedgången över Siljan och Mora. Men bara en kort stund efter vi kommit så var alla platser fullbelagda.

Den falurödmålade segelbåten kom inte i sjön i år heller.

Efter Nusnäs åkte vi på andra sidan Siljan, till Kulåra på Sollerön, även det ett fint litet ställe. Och vi hade turen att hitta en plats i skuggan (det börjar bli riktigt jobbigt med 30-gradig värme dag efter dag).

I den här relativt lilla bilen har ett par med två barn åkt hit från Österrike. Med sig har dom 4 cyklar, ett stort bord, 4 stolar, vattentunnor och vattendunkar och en stege för att klättra upp till den lilla sovplatsen på bilens tak. Förutom allt annat man behöver för en såpass lång resa. Hur i hela friden bär dom sig åt ??!!!

Nu har vi vänt norrut igen och befinner oss på ytterligare ett fint ställe - Dalstuga, 5 km norr om Bingsjö och bara en liten bit från hälsingegränsen. Det finns en fin spelmanslåt som heter "Vägen till Dalstuga" och som gjorde att vi en gång hamnade här. Men vägen är inte lika fin som låten. En gropig grusväg i en halvmil är ingen höjdare..
Även här lyckades vi hitta en plats i skuggan..

Så var det dags för det egentliga målet den hänt resan - Engmans kapells spelning i Galven. Detta band är ett av våra favoriter och närmast ett kultband I Hälsingland, nästan som Sven-Ingvars var för Värmland. De spelar en musik som klassificeras som Hälsingsk folkrock varvat med irländska toner.

Otroligt så mycket folk som tagit sig hit till den lilla byn i värmen på bitvis grusvägar! Och det var inte bara hälsingar utan populariteten verkar ha spritt sig över landskapsgränsen ner till Dalarna.

Publiken var väldigt blandad, från äldre till tatuerade ungdomar. Det blev en fantastisk konsert där publiken var till slut helt i extas!

Här är ett saxat reportage från tidningen helahalsingland. se:  Engmans Kapell i Galven

Dagen efter vaknade vi upp i gassande, stekhet sol och åkte rätt snart hemåt med svalkande AC för att tvätta svettiga kläder.