Lyskväll, höstmarknader m.m.

Sista lördagen i augusti är det lyskväll längs kusten. Kallas även stugsista och är en relativt ny tradition, som kommer närmast från Finland. Vi åkte till Galtström där en stor mängd husbilar samlats. Tyvärr har det på flera ställen urartat till rejält festande och fyrverkerier. Men här var det lugnt och stämningsfullt!

Svampsäsongen är i full gång, men tyvärr är jag lite besviken. De tidiga kremlorna blev det inte mycket av pga torkan. Sedan blev det så blött att kvaliten på många svampar var dålig. Men trattkantarellerna kommer tidigt och det verkar bli mycket av dem. Och här har jag hittat en stor, felfri champinjon som smakade jättegott smörfräst!

Höstmarknaderna är i full gång. Här har vi åkt lite norr om hälsingegränsen till Njurunda. Där var det inte bara marknadsstånd utan det bjöds även på folkmusik och dans i folkdräkter.

14 september. Efter att varit hemma ett tag och bl.a. fixat en del saker på husbilen, åkte vi iväg söderut. I Leksand var det en stor höstmarknad där vi varit ett par gånger tidigare. Den här gången hade de samtidig konkurrans av Kalle Moreaus på torget i Leksand och det märktes. Det var inte alls lika mycket folk den här gången.

I Smedjebacken provade vi en  ställplats vi inte varit på tidigare. Den var helt ok med fina omgivningar. Det enda negativa var att man snålat med belysningen - det var helt becksvart på kvällen och natten.

Innan vi lämnade Smedjebacken blev det ett besök till den välbevarade Flatenbergs hytta (vi är ju i Bergslagen).

15 september kom vi till Enköping, ett ställe vi gillar allt mer. Relativt billig (100 kr) ställplats vid hamnen med el och all service, inklusive tvättmaskin och torktumlare utan extra kostnad. Och torget med många fina restauranger på nära håll.

En fin park och vacker promenadväg längs Enköpingsån var extra plus.

Vidare ut mot kusten där vi parkerade i fiskehamnen i Grisslehamn. Dagen efter blev det en promenad till Albert Engströms atelje. Nu har det blivit så dyrrt att titta in där så vi avstod. Vi har varit där förut, fast det var många år sedan.

Nu tyckte vi att det fick räcka för denna gång och vände norrut. Vi mellanlandade i Gävle och sedan var vi i valet och kvalet om vi skulle åka hem eller stanna på kajen i Hudiksvall. Vi valde det senare.
Det kanske är sista gången vi kan stå här, med utsikt över fjärden med båthamnen. Man har börjat bygga, för det ska bli bostadshus här, och snart kommer man att spärra av området..

Hösten börjar så smått

23 augusti. Nu är vi vid Axmar bruk. Det blev en promenad i Engelska Parken. Den höll på att förfalla för en del år sedan, men sedan skedde en rejäl upprustning. Tyvärr är en del av byggnaderna borta, men de som finns kvar sköts på ett föredömligt sätt.

I Sala håller kommunen på att färdigställa en ny ställplats. Den är inte helt klar än, men i stället är den gratis. Den ligger nära Väsby Kungahus och den stora, vackra stadsparken. Nu verkar hösten åka på ett rejält bakslag - det är rejält varmt!

Vi stannade för lunch i Västerås, närmare bestämt Vallby hembygdsmuseum. Här springer hönsen runt bland lunchgästerna.

Hjälmare Docka, ett populärt utflyktsmål nära Arboga. Slussarna i Hjälmare kanal öppnas manuellt. Nu börjar värmen bli riktigt besvärande, särskilt som vi inte hittade någon skuggig plats att parkera husbilen på.

Det var en marknad i närheten med mycket att titta på, bl.a. en kaninutställning. Men värmen gjorde att besöket blev kortare än tänkt.

26 augusti. Karlskoga. Nu håller sig även Yoki helst i skuggan. Den här ställplatsen är väldigt populär, så man får komma rätt tidigt för att få en plats.

Fagersta, där vi stannade i båthamnen som också blivit populär och man var i full färd med att utöka antalet husbilsplatser. Området vid hembygdsmuseet vid Strömsholms kanal är rätt fint och man känner verkligen att man är i Bergslagen.

På väg hemåt stannade vi till mellan Mockfjärd och Djurås, vid Västerdalälven. Här var det tidigare ett färjeläge, men det är numera omgjort till stugby och konferensanläggning och har även ställplatser för husbilar. Ratt och Roder heter stället.
Och här hittade vi en skuggig plats!

Termometern har visat 27-28 grader varje dag - under färd. När man stannar visar den naturligtvis mer. Men nu ska snart den här värmeböljan var över och det känns skönt. Att tåla värme är något som blir allt sämre ju äldre vi blir.

Sista stället innan hemkomsten blev båthamnen i Sandarne. Även där hittade vi en skuggig plats, vid klubbhuset.

Men snart är det lyskväll och då kommer vi att vara ute vid kusten någonstans!

Rafnastämman

Vi tillbringade några dagar hemma i lägenheten igen. Vädret har varit väldigt ostadigt en tid och verkar fortsätta så ett tag framöver. Men det är varmt. Det har kommit en del regnskurar och det ovanliga är att temperaturen ändå legat på dryga 20 grader i regnet! Det kan jag inte minnas att vi varit med om tidigare (utom i sydeuropa förstås), det brukar sjunka ner mot 10-15 i regnet. Märkligt.

Nu är det dags för det årliga besöket på Rafnastämman i Ramsele. Det är den i särklass bästa stämman vi varit på!
Men först blev det ett stopp hos Dagny och Lennart i Veda, där vi bodde tidigare. Där blev det en trevlig samvaro med god mat.

Torsdag 15 augusti. Framme i Ramsele där det blev surströmming med spelkompisar från Härnösand och Umeå.

På fredagen var det officiell invigning i kyrkan av spelmansstämman.

Det ena framträdandet avlöste det andra. Och varje gång häpnar man över vilka fantastiska musikanter som kommer hit! Tv ett gäng, för stunden sammansatt av musikanter från Finland, Norge och Sverige. Th gamla spelkompisar från Härnösand och Söderhamn.

Och det här är spelmännens stämma. Inga uppträdanden får störa buskspelet, utan de sker inomhus i ett par lokaler.

Här är ett smakprov där jag spelade med durspelsgänget uppe på logen. Den lite speciella banjoklangen hörs tydligt på den här videon.
Mycket mera finns om man söker på Youtube efter Rafnastämman 2019!

Väderlekstjänsten hade spått att det skulle bli massor av regn under stämman, men de hade gruvligt fel (igen). En regnskur sent på lördagsnatten var allt. Och frånsett den var det kanonväder hela tiden!

Det var underbara dagar i Ramsele, men de försvann alldeles för fort.
När stämman var över för den här gången kände vi inte för att åka hem direkt. I stället blev det Östersund, där vi parkerade nedanför Jamtli, vid Storsjön med Frösön på andra sidan.

Det blåste friskt längs Storsjön, så förmiddagspromenaden blev på Jamtliområdet. alltid fascinerande.

Sista stoppet innan vi kom hem blev Ytterhogdal, där vi parkerade bakom Folkets Hus nere vid sjön. Det dök upp hotfulla moln, men det var bara skrämskott. Något regn blev det inte.

Massor av rönnbär är det denna höst. Vad det betyder tvistar de lärde om. Mycket rönnbär - snörik vinter. Eller snöfattig (rönnen bär bara bördan en gång). Vi får väl se.

Födelsedagsfirande

3 augusti. Dagen innan Inga-Lis födelsedag sammanstrålade vi med Lennart och Dagny på Kyrkön i Järvsö.

Här passade vi på att besöka Lill-Babs grav. På Stene Gård har man även gjort ett museum till henne.

Så kom vi då till hälsingegården Löka, strax norr om Järvsö, där Inga-Lis ville fira sin födelsedag. Den här gården har Bengan Jansson ägt, numera bor han i Dalarna.

Men det var inte därför vi åkte hit utan för en teaterföreställning som heter som på bilden till höger.


Med i publiken fans bl.a. Carolina Klüft, som flyttat hit till Järvsö sedan hon avslutat sitt tävlande.

Föreställningen var kanonbra med härligt tunggungande rock 'n roll / boogie woogie musik framförd av Kingen och hans musiker. Samt mycket sång och dans gjorde det hela till en riktig helkväll!

Tyvärr var parkeringen ingen höjdare utan vi åkte tillsammans med Dagny och Lennart till en av våra favoritplatser vid Dellensjöarna, för en enklare födelsedagsmiddag.

Här är en konstutställning i det fria, som vi gick runt på dagen efter.

Den gamla kolarkojan står kvar, om än med ett nödtorftigt stöd.

Vi åkte sedan till den lilla platsen Strömbacka för att äta lunch.

Här finns ett fantastiskt musem, ett stångjärnsbruk där allt finns kvar. Det ser ut som smederna bara gått för dagen!

Här kan man se på en film om bruket. Bl.a. berättade man att här finns en vallonsmedja, den sista i världen, som finns kvar!

Så skildes våra vägar för den här gången, vi åkte hem till Bergsjö och de andra åkte hem till Högsjö.