Midsommar

22:a juni. Mellan Östavall och Ånge finns den här fina platsen vid Ljungan (tack Gun och Gunnar för tipset!). Det är egentligen två platser där man kan stå med husbil. Vi fortsatte några hundra meter till, förbi den första (uppe t.v.) och stannade vid den andra (uppe t.h.).

Ånge kommun ska ha all heder åt denna plats med grillplatser, toaletter och soptunnor. Dessutom denna originella fågelholk som någon hängt upp i en tall.

Vi skulle fira midsommar i Östersund denna gång. Mycker pga att väderprognosen såg sämre ut både söderut och norrut. När vi kom ner till planen nedanför Jamtli (som för det mesta är outnyttjad), möttes vi av skyltar med både camping- och parkeringsförbud!! Dessutom hade man tagit bort soptunnor från området. Det är tydligen olika i olika kommuner!
Men det var, som synes, många som trotsade Östersunds ogästvänlighet. Bl.a. kom Lena och Ulf hit.

Midsommarfirandet på Jamtli var trevligt och välbesökt, med bl.a. spelmans- och folkdanslag.

Efter blomsterutsmyckning och resning av midsommarstången blev det traditionella ringdanser. Små grodorna naturligtvis!

Solnedgångarna över Storsjön står inte långt i prakt, efter de över Siljan.

Efter Östersund åkte vi ett par mil åt sydväst och parkerade med utsikt mot Haras ångbåtsbrygga och Oviksfjällen.

Orsaken var att Inga-Lis bror Bosse och hans fru Lena samt två jämtländska spelmän med fiol och dragspel skulle uppträda på kaféet vid bryggan. Det lät jättebra och det blev ännu en trevlig kväll!

Dagen efter åkte vi halvägs till Sundsvall (där vi skulle träffa barn och barnbarn på måndag). Nu var vi åter i Ånge kommun och vi stannade vid en skyltad ställplats vid Vikbron i Fränsta.
Man påstår att det är Sveriges längsta träbro, men det är bara turistreklam. Det finns ett par som är längre  

Som avslutning på denna midsommar blev en liten släktträff i äldsta dottern Anjas hus. Yngsta dottern Annika har kommit hit från västkusten med sin man Ulf och barnbarnen Simon och Emil.
Det blev god mat och ett kärt återseende - det är av förklarliga skäl inte så ofta vi tärffar Bohuslänningarna.