En nostalgitripp till Höga Kusten

17 augusti. Nu bestämde vi oss för att göra en liten nostalgitripp till våra tidigare hemtrakter - Höga Kusten. Första anhalten blev hotellet vid Höga Kusten-bron. Tyvärr visade sig att våra hållna tummar inte hjälpte, kylskåpet fungerade fortfarande väldigt dåligt på gasol.

Men här kunde vi titta ut över Ångermanälven mot den södra sidan, där vi hade ett hus i 32 år.

Dagen efter åkte vi ut till Norrfällsviken där vi åt lunch på Fiskafänget.

Därute vid havet var det grått och dimmigt, så vi drog oss längre inåt landet. Det blev Sandslån vid Ångermanälven, en gång i tiden världens största timmersorteringsanläggning. Här finns arbetarbostäderna bevarade, fast omgjorda till bl.a. vandrarhem och restaurang.

Och här finns en liten camping med el till vårt kylskåp..

Dagen efter vände vi åter ut mot kusten. Vi lunchade vid Anders Åbergs fantastiska museiområde Mannaminne, strax väster om Nordingrå. Här blandas nytt och gammalt, både från Sverige och andra länder. T.ex. hade han fraktat hit en bondgård från Estland! Han hade tom planer på att bygga en spårvagnslinje till Nordingrå, men det visade sig bli ett omöjligt projekt. Annars har han lyckats med det mesta.

Slutmålet för dagen blev Barsta. Också en liten camping med el. Härifrån kan man åka båt ut till ön med fyren Högbonden. Här finns även ett av många fiskarkapell byggt av Gävlefiskarna längs norrlandskusten. Detta är från 1600-talet.

Tyvärr drog dimman in redan på eftermiddagen och låg kvar fram till mitt på dan dagen efter.

Vi fick kontakt med Lena och Ulf och bestämde (pga dimman) att träffas längre in i landet. Det blev Sollefteå, där det blev premiär för surströmming, kul!

Men ingen el, utan det fick klara sig en dag.

Lena och Ulf skulle vidare norrut för att gratta barnbarn i Boden, men det blev en dag till att umgås. Nämligen i Rossön. Nu blev det wok i deras Muurikka till middag och det var inte dumt det heller.

Sedan skiljdes våra vägar för den här gången. Vi åkte till den thailändska paviljongen i Utanede, där man har en ställplats med el och en restaurag. Här blev det åter wok till middag, fast nu av äkta thailändskt snitt. För min del blev det Phad Bai Krapao. Jättegott, detta måste jag försöka mig på att göra någon gång. Ja, asiatisk mat är något jag skulle kunna äta väldigt ofta!

Sedan blev det hemfärd igen och att vänta på att firman i Sundsvall ska få hem reservdelar, som förhoppningsvis ska fixa kylskåpet.