Utflykt till Cartagena

Det är massor av gamla bekanta här, men ibland träffar vi nya. Ett par är Thomas och Kristina vilka egentligen är från Piteå men för tillfället bor i Sundsvall och står med sin husbil här på campingen. Thomas har stor del i att det nu går betydligt snabbare att åka norrut. Han var nämligen chef för brobygget över Sundsvallsfjärden
I måndags blev vi bjudna att följa med på en utflykt i deras hyrbil  Första målet var Francos kanoner på vägen mot Catagena. När vi tog av stora vägen kom vi allt högre upp i bergen, med en hänförande utsikt.

 Vägen blev allt smalare och slingrade sig upp till en parkering. Sista biten fick man gå till fots.

 Försvarsanläggningen var vacker och utsikten likaså.

De två kanonerna på den här befästningen (det är flera stycken här) är enorma och påstås har använts i en del scener i filmen "Kanonerna på Navarone".

T.v. Kristina och Inga-Lis  framför den andra kanonen och t.h. Thomas uppe i eldledningscentralen.
Kanonerna har en kaliber av 381 mm, är 17 m långa och kan skjuta ett ton tunga projektiler 35 km.

Efter besöket av kanonerna åkte vi till Cartagena.

Cartagena är en trevlig stad med många vackra byggnader.  Vi hade en liten regnskur på vägen hit, men efter att vi ätit lunch på en restaurang så var solen tillbaks igen.

 Här fanns de största fikusträd jag sett. Efter en rejäl promenad runt i stan blev det kaffe på en uteservering innan vi åkte hem igen. Yoki och deras hund Nelly har snabbt blivit kompisar.

På onsdagar kommer veterinärbilen till campingen och denna onsdag var det dags för Yoki att ta sin rabiesspruta. T.v. om Inga-Lis står skånske Göran med sin Dexter.

Paellafest och strandparty

Under fredagen tilltog blåsten allt mer. Vågorna var riktigt stora och det blåste sandrök längs stranden och på de stackare som hade sina bilar och husvagnar längs ner på campingen. Men temperaturen steg och natten mot söndagen blev den varmaste hittills i år med 19 grader!

Hemma fortsätter det minst sagt omväxlande vädret med ömsom sträng kyla, slask och snöoväder.
Tyvärr har vädret varit sämre här också. Frånsett vissa dagar med upp mot 20 så har det varit kallt och tidvis kraftig blåst.

Som en tröst i bedrövelsen var det så dags för paellafest igen. Under fyra dagar bjuder campingen på förrätt, paella, efterrätt, frukt, carajillo (spansk kaffekask med brandy), champagne och obegränsat med vin.

Den fantastiska personalen fixade allt inklusive serveringen.

Vi  fick plats på torsdagen liksom de flesta från Bolnuevo Boyz. Det blev naturligtvis lite sjungande och spelande..

Flera gjorde inlägg på Facebook, bl.a. Monika,

På den stora planen vid stenformationerna hade, efter vad vi hört, en del husbilsfolk misskött sig. Efter det kom det upp skyltar med parkeringsförbud för husbilar. Trots det står många husbilar här och polisen bryr sig inte. Anledningen till alla dessa husbilar, som är häromkring, är nog det ännu kallare vädret på andra ställen i Spanien.

I lördags var det strandparty som facebookgruppen "Svenskar på Costa Calida" anordnat. Costa Calida betyder den varma kusten, men idag gjorde den inte skäl för namnet. Det blev en av vinterns kallaste dagar med 14 grader som mest och ingen sol. Ett sjuttiotal svenskar klädde på sig vinterkläderna och trotsade kylan.

Det blev en trevlig tillställning med bl.a. tipspromenad och sång. Och är det strandparty så ska det grillas tycker Valle..
Det påstås att det nu är det kallaste vintervädret på 30 år. Vi har sett på TV att längre upp i Spanien har man problem med stora snömängder och i Murcia, bara 8 mil härifrån, har man fått snö!

Nya gamla bekanta anländer

Ibland gör vi cykelutflykter ner till puerton (Puerto de Mazarrón) och den fina hamnen.

Och ibland blir det promenader längs grusvägen som går efter stranden väster om Bolnuevo. Där skiftar berget i blå, gula och röda nyanser.

Särskilt på helgerna är det ofta kafferep hemma hos någon. Här hemma hos oss med grannarna till vänster om vår husbil Gunilla och Ture från Piteå, och grannarna till höger Åke och Anne-Marie från Uddevalla.

Yoki är lite försiktig med stora hundar men ibland träffar han någon jämnstor på stranden, som är kul att leka med.

Nu har fiolspelaren i Bolnuevo Boyz (Rune) och hans fru Elvy kommit hit liksom Margareta. Hon blev vi bekant med på vår första övervintringsresa. Hennes man Anders dog för ett par år sedan, men det hindrar inte Margareta från att åka hit ner. Sammankomsten firades med ett besök på kinarestaurangen.

Här är Margareta tillsammans med sin tax Loke och vår hund Yoki. De är jämngamla och har känt varann sedan de var valpar.

Nu är vi inne i den svalaste perioden som brukar vara från mitten av januari till mitten av februari.

Och det känns! Bara ca 14 grader på dagen och en hel del kallblåst. I lä känns solen riktigt het, men kommer det ett moln känns det kallt på en gång. Det har även kommit regn vid ett tillfälle.

Tyvärr så grasserar förkylningar på campingen just nu. Inga-Lis har haft en liten släng, själv har jag klarat mig (hittills..) men Sven-Åke (vår kapellmästare) åkte dit rejält, så spelningen på Blueshouse blev inställd.

Spelning på Chino Europa

Så var det då dags för vår första spelning på kinarestaurangen här i Bolnuevo. Och det är antagligen första gången de haft live music här. Och troligen första gången de haft fullbokat. På bilden ägarinnan och hennes man, som jobbar i köket.

Dagen till ära var Bolnuevo Boyz förstärkta med två sångerskor - Inga-Lis och vår granne Gunilla. I mitten f.d. polisen från Kiel, Holm Lehmann. Han är tysk men pratar lite danska och förstår lite svenska. (Om inte filmen visas, i  t.ex. iPad, klicka här: Annas visa )

Fancluben och den kinesiske servitören framför orkestern.

 Orkesterfruarnas bord.

Själv har jag mina problem med balans och ben och föredrar numera att sitta när jag spelar.

Som vanligt blev det ett rejält hålligång. Och som vanligt spelade vi "Eviva España"..

(Om inte filmen visas, i  t.ex. iPad, klicka här: Eviva Espana )

Nästa spelning blir på Blueshouse och det blir en utomhusspelning så vi håller tummarna för vädret. Men det borde ordna sig. Nu har vi varit här i Bolnuevo i en månad och haft kanonväder, frånsett några dagar med lite kallblåst.

Blueshouse och Hulda kommer hem.

 Promenad till Oasis för tapaslunch. På stranden satt ett par fiskare och lappade nät. Fiskeintresserade Gunnar måste naturligtvis studera detta på nära håll. Väl framme åt vi paella medan Gun och Gunnar provade ett stort antal olika tapas.

På promenaden hem gick vi och tittade på Bolnuevos vackra gredas. Och hemma är det stormvarning igen, den andra på kort tid. SMHI:s varning "Egon är på gång" väckte munterhet eftarsom en vid vår gata heter just Egon..

På söndagar är det ofta livemusik på Blueshouse

 Vi går dit ibland för att äta lite eller bara ta en öl i solskenet.

En liten filmsnutt som Janne filmat.
(Om inte filmen visas, i  t.ex. iPad, klicka här: Blues House )

Den 14:e fick Monica och Stig tillbaks sin yorkshireterrier Hulda i form av aska i ett litet skrin.

Och i morgon är det dags för första restaurangspelningen för Bolnuevo Boyz den här säsongen. Denna gång på kinarestaurangen. Den är fullbokad med 90 personer, de flesta svenskar naturligtvis, men även ett gäng tyskar.

Gunnars 70-årsfirande

På morgonpromenaden på nyårsdagen såg vi den här mannen med ballonger och en stor vinflaska eldande i en grill på stranden. Senare hörde vi att det var fullt med folk på stranden. Tydligen någon nyårstradition som tyskarna eller fransmännen har.

Dill är ovanligt här, men antagligen efter önskemål från nordborna, har den lokala handelsträdgården dill i kruka till försäljning. Men den är väldigt smaklös. Vi har hört de som tagit med dillfrön hemifrån och sått i en kruka, men den har svårt för att växa. Det verkar som klimatet här inte passar för dill. Köpte även ett par stora kaktusar som är jättebilliga här.

Cykeltur till hotellet öster om Bolnuevo för tapaslunch. På stranden står som vanligt tålmodiga fiskare.

På helgerna går vi ofta ut på någon restaurang eller, som här, ett glas rödvin och jättegod serranoskinka och ost på Marias bodega.



Eftersom Sven-Åke kommit är det så dags igen för Bolnuevo Boyz spelträningar och kommande spelningar.

Gun och Gunnar, gamla bekanta från då vi bodde i Ångermanland, har kommit hit efter att ha varit hemma en sväng över jul och nyår. Det här är deras första övervintringsresa. Och i torsdags var det dags för Gunnars födelsedagsfirande. Han fyllde nämligen 70 år!
Lite kaffe och presenter vid husbilen och kinarestaurangen på kvällen. Där ställde sig ett gäng svenskar vid bordet intill upp och sjöng och hurrade för honom. Kul!