måndag, december 30, 2013

Mellandagarna

Mycket riktigt. Tidigt på juldagsmorgonen började det ruska i bilen. Säkert upp mot kulingstyrka i de kraftigaste byarna, i alla fall på förmiddan. Det var nog den kraftigaste blåsten vi upplevt under de fyra vintrar vi varit här nere. Dessutom var det tidvis en del regn.
Vinden var nu sydlig som omväxling och det gjorde att det var betydligt varmare denna morgonpromenad  15 grader.
Men det blev också en rejäl sjö av den kraftiga sydvinden. Men som efter portugisiska atlantkusten blir det inte. Såg på nyheterna att sju ungdomar som satt på stranden inte hann undan när en jättevåg kom, utan följde med ut i havet. En lyckades simma i land, men resten är borta.

Julen verkar inte vara någon stor högtid här i Spanien. Julafton är en vanlig arbetsdag, men juldagen är en helgdag, den enda fram till nyårsdagen. Inga granar, inte ens i staden Pto Mazarrón. Väldigt lite julpynt överhuvud taget. Utom på campingen förstås. Då var det betydligt mera julfirande i Portugal
Några julkort har vi inte fått i år. Man kanske tror att det inte går att skicka julkort till en camping i Spanien?

Morgonen efter (annandagen) sken solen från en molnfri himmel. Det är sällan någon längre period med dåligt väder här nere. Vad jag minns har vi bara vid ett par tillfällen haft regn två dagar i sträck. Och det är tur, för när det är sånt väder att man inte gärna går ut blir husbilen plötsligt väldigt liten..
Men det är fortfarande en del kraftiga vindbyar så att det ligger sandrök över stranden. Vi har vår plats ett par hundra meter från stranden och här är det betydligt lugnare. Men för de som står alldeles vid stranden måste det vara ett litet helsicke. Dels dånet från havet hela natten och så blir bilarna sandblästrade.
Eftersom det nu var bättre väder blev det en lite längre promenad med Yoki. Eva, Hasse och Adam hängde med. Vi stannade till vid Oasis för lunch bestående av paella och tapas.
Yoki älskar strandpromenader i solens sken. Det gör vi också. Ibland tänker jag: Vad har man gjort för gott för att få ha det så här bra?!
Förr i tiden var Bolnuevo en liten fiskeby. Nu är här nya bostadsområden där många av villorna är "sommarstugor" åt tyskar, engelsmän och fransmän. Men det finns fortfarande fiskare här. På bilden uppe till höger är husen där de bor med sina familjer. Och man kan köpa färsk fisk där.
Bougeinvillea är inte de enda vinterblommorna. Det är härligt med allt levande här. Dessutom är den mörkaste tiden över. För en liten tid sedan var det mörkt på himlen halvsju på kvällen, men det är det inte längre. Hemma tar det lång tid innan man märker någon skillnad efter vintersolståndet, men här går det fort.
Lördagsmys hemma hos Anne-Marie och Åke. I bakgrunden vårt "gamla" förtält som de köpte av oss i våras. Tyvärr är det slut med de varma kvällarna för det här året. Så fort solen börjar dala är det tröja eller jacka som gäller om man ska sitta utomhus.
I söndags var det dags för uppträdande på Blues House igen. Större delen av publiken består av svenskar (på bilderna) samt engelsmän.
Den här gången var det en Elviskopia som underhöll. Han var väl sådär och vi stannade inte tills det var slut, utan gick en promenad med Yoki i stället.
På helgerna kommer många spanska familjer hit för att roa sig på olika sätt.
Den här delen av Spanien tillhör de varmaste och torraste områdena. Och naturen består av ett kargt ökenlandskap den här årstiden.
Så man förstår att kaktusar är populära trädgårdsväxter. Här hos den nyöppnade handelsträdgården i Bolnuevo.
Men "våra" vårblommor penséer och violer finns också här.

Inga kommentarer: