Castro Verde

Först en hälsning från kanadensaren Dave och hans vildhund i Almerimar. För första gången har vildhunden vågat sig in i Dave's husbil. Och inte nog med det, utan funnit sig väl tillrätta i sängen tillsammans med Dave's golden retriever!! Vilket framsteg!!

Man blir nästan tårögd.

29 januari. Tyvärr verkar det vara sämre väder på gång med blåst och regn. Vi beslutade att lämna kusten för ett tag och åka ca 10 mil norrut till en camping i Castro Verde. Här är bergen flackare och grönare än i Spanien.

Vi parkerade med utsikt mot blommande rosmarin från framrutan. Här är underlaget perfekt vid regn, vid kusten är det ofta sand eller lera.

Dagen efter blev det en promenad till stan. I en rondell med rondellfår kom en familj med häst och vagn. Nu var det riktigt gråkallt (blåsigt och 11-12 grader), jag tror det är första gången jag haft långärmad skjorta sedan vi kom till iberiska halvön.

Apelsinträd odlas även som prydnadsträd, som här utanför brandstationen. Den här märkliga byggnaden finns mitt i stan.
Så småningom kom vi till ett av våra mål för dagen. Nämligen en veterinär som klippte Yokis klor. När vi skulle betala ville han inte alls höra talas om något sådant!! (Hemma kostar det normalt en hundring).

Vi har hört (och själva upplevt) att portugiserna inte är gnidiga utan snarare frikostiga och generösa. Som t.ex. damen som skötte ställplatsen i Armancao de Pera. Hon jobbar där till tolv på natten, sedan sköter hon ett tvätteri under natten. Vi lämnade två kassar med tvätt till henne och hon ville ha 6€ för det. Att tvätta själv med tvättmaskin och torktumlare blir oftast betydligt dyrare. När vi hämtade tvätten var den fint vikt i kassarna och då tyckte hon helt plötsligt att 6€ var för mycket. 5€ räcker, sa hon!! Hon fick i alla fall 6€...

Eller som saluhallen i Tavira när vi handlade fisk. Sedeln togs emot, men mynten fick vi behålla..

Så var det dags för mig att gå till frisören. Senaste klippningen var ju när Maggan klippte mig i Bolnuevo innan jul. Hade det varit för några dar sedan hade jag inte ens tänkt tanken pga den ömhet jag hade i huvudet då. Nu är det så mycket bättre att jag vågade mig på ett försök. Allt gick bra frånsett att han var riktigt petnoga och höll på närmare en timme (och det började ömma i hårbotten igen av allt kammande)! Kostnad 8,50€

Och då fick jag ett klippkort (!) som berättigade mig till var 10:e klippning gratis!!

Nu var det dags för lunch och jag beställde en rätt typisk för Alentejo (området där vi är). Det var en god gryta med fläskkött och snäckor. Men alldeles för mycket!
Man verkar skämmas lite för att ta betalt även här, så man kamouflerar notan på olika sätt. Som här i en ask, som liknar en bok!!

En stund efter vi kommit hem knackade det på dörren. Det var våra svenska grannar Agneta och Arne (från Trollhättan), som bjöd över oss på kaffe, en god portugisisk kaka och ett glas portvin (tawny).

 31 januari. Idag är det riktigt aprilväder. Ömsom regn, ömsom sol, ömsom blåst.

 Kakel är vanligt här, inte bara på husväggarna. Th en parkbänk.

Den gamla kyrkan i Castro Verde och kyrkogården där vissa döda t.o.m. fått ett eget litet hus.

 Vid marknadsplatsen finns en rondell med rondellgrisar och den här väderkvarnen.

Vid en affär parkerade en man sin häst och kärra medan frugan och barnen fick sitta kvar i vagnen. Undrar om den klarar besiktningen..?

Bältros är en märklig sjukdom. Viruset från vattkopporna jag hade som barn har alltså gömt sig i 65 år innan de kom på att ställa till jävelskap. Och valde i mitt fall huvudet och örat. Men bara ena sidan. Om man drar en linje från näsroten upp över huvudet så var det mängder med utslag på ena sidan, men inget på den andra.

Så fort jag misstänkte vad det var gick jag till en läkare. Först blev vi lite undrande när vi såg henne. Under den uppknäppta läkarrocken hade hon en kort-kort kjol, högklackade skor och långa dinglande örhängen. Men hon visste vad hon gjorde! Efter två dar med behandlingen hon ordinerade var jag till 90 procent återställd och kunde helt sluta med smärtstillande!
Och nu, när den fem dagar långa behandlingen är över har jag bara lite känning kvar ibland och det mesta av utslagen i pannan och på huvudet är på väg att försvinna!!

Jag känner det som att det var tur att det hände här nere. Vi har en god vän hemma i Sverige som fick bältros på samma ställe på kroppen som jag. Den vård han fick (eller snarare inte fick) gjorde att han fick det betydligt jävligare under betydligt längre tid.
Så ska du få bältros, så se till att vara här nere 😉 Och var snabb att gå till läkare..

Det är ovanligt med färdigförpackat kött här. T.o.m. köttfärsen mals efter önskemål. När vi kollade in charkdisken stirrade de här fårskallarna anklagande på oss. Men vi samlade mod och köpte i alla fall en bit fläskkött till middan..

1 februari. Så har en månad gått igen. Inatt regnade det rejält och idag varvas det med kraftiga regnskurar (ibland blandat med hagel) och kraftig blåst. Däremellan tittar solen fram en liten stund. 

Egentligen hade vi tänkt åka vidare idag, men vädret gör att vi blir kvar en dag till.

Hemma är det massor med snö, trafikolyckor och svinkallt, så det är i alla fall bättre här!